Många som känner mig säger att jag är impulsiv och gör massa random grejjer att jag inte bryr mig alls om mig/mitt liv, men jag är ingen som pratar öppet om problem o grejjer så därför så märks det inte. Och när jag är ute bland folk så försöker jag alltid vara glad o rolig medans jag i själva fallet kan vara oglad o orolig för/över skit. Men sen att jag inte är seriös att jag har svårt att ta saker på allvar att jag bara tjobblar runt i livet som en oupstyrd 12åring typ.
Det är då jag kan bli sur på folk, för vad jag gör/tänker är min ensak inte din. Och ifall det i dina tankar är ouppstyrt att supa bort lönen på en helg, eller kröka bort en månad på sommarn så får det vara det för mig är det stunderna då jag slipper bry mig om vad jag gör eller har gjort. Sen att just pengar är ett stort problem för mig då jag ser det som papper, själva priset/pengarna spelar ingen roll i mina ögon så länge det gynnar mig och mina vänner.
Jag kan tex bjuda en polare på bärs o käk o grejjer en hel kväll för hur mkt som helst, dagen efter eller månaden efter så bryr jag mig inte om det. Inte direkt som om att jag går o gnäller ohhh jag bjöd dig på typ 700 spänn sist vi va ute nu får fan du bjuda mig. Men sen är jag inte heller den som tackar nej om nån erbjuder mig att bjuda eller så, om inte.. Som tex när jag och sara hängde häromdan så ville hon bjuda mig på pizza då ville jag inte riktigt ta emot det eftersom jag har inte bjudit henne på något osv. Men all good things even up.
Igår när jag låg o grubblade lite så kom jag på ett rätt soft ordspråk som en dag kommer hamna i någon tatuering på min kropp; Only time knows, what time will tell! Så tänk på det folket och holla back at me!
OverNOut!
1 kommentar:
Hej Martin förut ville du att folk skulle önska vad du skulle skriva om. Jag önskar ett inlägg "Hur jag började älska AIK". För det minns jag ingenting om. Tror jag.
Skicka en kommentar