Wonderland

Måndagsnatt och här sitter man och pimplar i sig cola och skissar lite smått, kollat på en film och diverse tv, funderat en hel del. Jag har tänkt en hel del på vad jag vill göra i livet om jag vill ut o resa om jag vill slå mig ner i Uppsala eller om jag ska ta mitt pick och pack och sticka från stan. Jag har funderat mycket på att välja ut några städer göra en lista sen gå fram till någon på stan och be dem säga stopp så ska jag dra fingret upp och ner på listan och den stad det blir blir det. Och sen göra allt i min värld för att lyckas komma dit. Då kommer frågan ska man få med sig någon? Eller ska man göra det själv, vad kommer hända med mitt liv om jag sticker iväg själv utan någon att umgås med. Jag skulle ju självklart få nya vänner osv men, det är endå inte samma sak som någon man litar på. Aja det är inget jag kommer göra jag kommer fortsätta leva livet dag för dag och se vad som händer, ta dem chanser jag får.

"Hitta fel - skiiit i det
För den där tiden är förbi
Japp där är dom, där är ni och här är vi
Men jag skiter helt ärligt i"

Ja nu är jag ju tatuerad och direkt när man visar den eller berättar om den så undrar folk varför de orden osv kommer du vilja sitta där som fyrtioåring och ha the struggle continues på ryggen? Ja jag ville ha den nu och då kan jag se tillbaka på den tiden jag hade som ung det är något som kommer spegla vem jag var då och vad jag gjorde när jag var ung, bara för att det alltid kommer stå där är det inte värsta grejjen det är inte direkt som om jag tatuerat en kuk i pannan. Då hade jag kanske kunnat ångra mig. Jag säger så här, vill du ha en tatuering gör en tatuering tänk inte för mkt på det då blir det värsta grejjen, gör något du tycker är snyggt och som du vill ha. Allt här i livet måste inte ha världens mening.

OverN'Out